- Är det slut eller är det en paus?
- Jag vet inte, vi kan kalla det en långpaus, sen så får vi se. Det var en fin tid vi hade i alla fall.
- Mm.
Han gick fram och kramade mig, en lång kram. Det var sista gången jag fick känna hans lukt, hans lockiga hår mot mitt ansikte, hans händer om mig.
Jag följde honom den korta vägen hem och sedan staplade jag mållöst hem.
Dagen därpå insåg jag att du var borta.
Dumma dumma dig, Unge Herr Pessimist!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar