Idag insåg jag hur himla snygg min kill- bästa kompis är.
Jag har varit kär i honom förr. I årskurs 6 frågade jag till och med chans på honom, flera gånger!
Först så skickade jag ett mail till honom men det fick jag inget svar på. Så jag bestämde mig för att lägga en lapp i hans jackinnerficka men han upptäckte nog aldrig den. Så tillslut så tvingade min kompis mig att prata med honom och det gjorde jag. När jag sa till honom att jag behövde prata med honom verkade han bli rädd, han försökte till och med smita men min kompis stoppade honom. Jag var så nervös men tillslut bet jag ihop och sa allting. Tänk dig en liten blond 12 åring ungefär 1,60 m lång som kollade ner i marken, rodnade och bekände sina känslor för den killen hon hade smyg gillat under en längre period, det var jag det. Tyvärr så blev jag nobbad. " Man kan ju inte vara ihop med någon som man inte gillar", det var det han sa till mig.
Då var vi inte lika bra kompisar som vi är nu. Nu har vi till och med sagt till varandra att vi är bästa kompisar.
Det var inte heller den enda gången jag har gillat honom, nej nej, mina känslor för honom har kommit och gått. Och jag är nu orolig att de smyger tillbaka ännu en gång. Det får de verkligen inte göra, det skulle bara bli konstigt och förstöra allting som vi har byggt upp.
Han har förändrats väldigt mycket sedan årskurs 6. Han är nu hur lång som helst, nästan 2 meter. Han klär sig väldigt snyggt och han har fått en snygg frisyr. Han har mognat helt enkelt och är nu snyggare en någonsin. Han har nästan alltid varit min vän så jag känner honom väldigt bra. Han är den schysstaste killen jag känner. Han är min bästa vän.
Låt oss kalla honom Unge herr Marwin. ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar